storm inne men inte ute, inte så mycket i alla fall

det blev en omtumlande start på dagen. jag är inte ledsen för att andra är ledsna, jag är ledsen för att saker och ting aldrig blir som man vill. mig är det inte synd om. jag blir bara lite ledsen ibland. speciellt när saknaden tar över.

det fördes ett sällsamt krig inuti min kropp,
men ingen kan slåss som jag.
för att citera anttilakillen.

det var fint igårkväll och inatt i alla fall. mysig grej.

yours truly,
ebba.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0