+ EBBA

vi kom samtidigt som förbandet spelade sin sista låt och behövde inte vänta särskilt länge innan bröderna norén och co äntrade scenen. sjukt snygga var dom igår. och så fruktansvärt bra. med tanke på att det var nästan fem år sedan som jag sist såg dom, så fick jag svindel och kände mig gammal, eller i alla fall äldre än alla dansande och hoppande galningar längst fram. var det så länge sen som jag själv gjorde det? vad hände egentligen, när blev jag gammal och började få ont i benen? det är helt ofattbart. hur som helst så var det en himla fin spelning, och det var en fin liten pratstund med victor efteråt. och jag förstår inte hur jag alltid kan lyckas så bra. jag tänker att jag hade så himla mycket övning från emmaboda, så det är inte så konstigt att jag kan vara så chill och laidback kanske. eller så har det också med mitt plötsliga åldrande att göra.

efter detta spektakel begav vi oss mot skandiateatern för att lyssna på zackarias sista låt och nyttja damrummen. säga vad man vill, men crazy var det att killarna hade lyckats fylla hela lokalen med skrikande människor. som riktiga kändisar. det här kommer bli något riktigt, kände jag där och då i mina tår. och en liten pratstund med martin. sen gick vi vidare och köpte glass och brända mandlar, och sen hängde vi lite här och där, mest själva men också med en tommy. sen gick vi mot cyklarna och åkte hemåt. det var en fruktansvärt fin afton och natt och jag tackar dig från djupet av mitt hjärta mary! (och mitt hjärta är ganska djupt)

nu ska jag dammsuga, sen cykla till stallet, sen ska jag hem för farmor och farfar kommer på tidig middag. fisen ska åka tillbaka till uppsala idag. det är ett himla rännande. synd att lovet är slut ändå.

yours truly,

ebba