if only they could see, if only they had been here

det är inte klokt. klockan är fem över åtta och det är störtmörkt ute. man ser ingenting. det är sånt här som gör mig trött, plus ett par läxor på det. men jag måste i ärlighetens namn säga att jag älskar hösten. jag älskar regnet, jag älskar löven, jag älskar luften och mörkret. jag älskar rugget. men inte om jag är på väg någonstans. bara om jag bara traskar, bara om jag bara får ha det som jag vill ha det. men som alla vet så kan man ju inte alltid ha det som man vill ha det. och så är det med den saken.

jag mår väldigt bra. men jag är väldigt trött. jag skulle må bra av några dygns konstant sömn tror jag. nu ska jag göra färdigt min samhällsläxa.

yours truly,
ebba.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0