and within half an hour you were at my door
jag sitter och lyssnar på håkan och annan mysmusik och väntar på någon att dedikera alla mina känslor till. för jag har ganska många såna. känslor alltså. det är ju tur att man har vänner. annars skulle jag implodera. ni vet. det är som att explodera, fast inåt istället för utåt. trots det så har jag inget tomrum, jag saknar inte. men jag längtar. och längtan kan vara fan så mycket värre än saknad ibland. nej, inte egentligen. nu kom jag att tänka på min fina junior och andra som inte längre finns hos mig. saknad och längtan är lika jobbigt, men på olika sätt. saknaden är den jävligaste, medan längtan bara sitter som en dimma i mitt huvud och bryter ner vad jag ibland lyckats bygga upp.
livet och alla dessa frågor kan ju verkligen få mig att gå i taket. det är helknasigt.
tänk vad trevligt det vore, om man var lite sådär halvgrinig och trött, haft en småjobbig dag, och bara vill gå och lägga sig under täcket. så ringer någon och vill att man ska komma, alltså, verkligen VILL, för att man ska prata och kanske dricka te (okej, det är ett måste) och bara mysa i största allmänhet. att vara tysta går bra det också. ja, tänk vad trevligt det vore.
nu ska jag fortsätta njuta av min lediga dag. jag har sovmorgon imorgon :)
yours truly,
ebba.
Kommentarer
Trackback
