mer ett frågetecken än något annat

jag vet inte varför, men mörka kvällar gör mig alltid så sentimental.
jag önskar att jag kan hitta en ände, någonstans, där jag kan börja reda ut mitt liv. allt går så himla fort och jag hinner inte med. men det är väl så det ska vara också. alla säger ju att den här tiden är den bästa i ens liv. ge mig några kakor så kan jag tro på det också.
yours truly, 
ebba

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0